Nästa morgon så sken solen igen.
Längst ute på stora
bryggan ligger Kejsarens fisk, en liten butik med fisk som specialitet. Vi köpte
deras goda senapsgravade sik som vi skulle ha till lunch under seglingen. Nästa mål
på resan var Söderköping. På seglingen fram till Mem så passerade
vi ett par öar som skarvarna hade invaderat. I träden satt hundratals skarvar som
svarta olyckskorpar intill sina bon. Träden var helt avlövade och marken under
sönderbränd av skarvarnas träck. Det hela gjorde ett spöklikt intryck och
påminde om en Hitchcock
film. Jag kan förstå att markägarna gör
allt för att jaga bort skarvarna.
Framme vid Mem (första slussen i Göta Kanal) började vi att slussa upp mot
Söderköping. Ovanför första slussen var det dags för inklarering.
En enkel resa till Sjötorp kostade 2800:-. Efter betalning fortsatte vi till
Söderköping.
Väl framme i Söderköping var det en ny sluss innan vi sökte efter hamnplats. Det såg fullt ut, men
vi fick plats utefter bryggan där det var skyltat reserverat från torsdag, men till
dess skulle vi vara borta, för det var bara måndag.
Efter en timme anlände Raffe och Eva med gasten Eine i Naviculare, en Scanmar 33 och Leffe och Marita i Sea-Gull, en Birdie 32. Vi hade hoppats
på en gemensam eskadersegling till Skagen, men de var mer inriktade på att spela
golf. Vi räknade med att stråla samman igen efter vårt besök i Skagen
på vår fortsatta färd runt Skånekusten.
Nästa dag var vi runt i Söderköping och provianterade och kom iväg först vid 12-tiden. Den sena starten gjorde att vi inte
hann så långt. Vi fick övernatta i Norsholm alldeles intill järnvägsbron.
Här träffade vi Henrik från Örebro. Han var på väg till
Sjötorp med sin familj för att segla SM i IF. Det var visst hans 12:te SM som han
ställde upp i. Här var det läge för middag iland. Grillarna kom
fram och
strax var det dukat vid ett av kanalbolagets bord som var placerat här. Bullret från
tågtrafiken var väldigt besvärande. Det gick inte att samtala normalt när
tågen passerade på bron. Det var risk för dålig nattsömn.
Efter en bullrig natt fortsatte vi nästa dag över Roxen till Bergs
slusstrappa.
Det var båtar på väg ner i trappan så
här fick vi vänta. Väntan blev lång. Det gick inte att stänga en
slussport i mitten av trappan. Slussen fick tömmas och en tillkallad reparatör gick
ner i vadarstövlar och hittade en stock som hindrade porten att stängas. Stocken
togs bort och sen var det dags för oss att slussa upp.
Klockan
blev så mycket att vi precis hann med att slussa upp för alla sju slussar innan
kanalen stängde för dagen. Nu hade det börjat att regna så vi stannade
vid en brygga för övernattning.